Jag har en bror som bryr sig om människor i sin omgivning och jag tror, vet inte säkert, att han tycker om dessa lyckliga kärlekskänslorna otroligt mycket. Han har hellre en flickvän än att snurra runt i halmet så att säga. I alla fall, han och hans flickvän blev tillsammans någon mellan höst och vinter och årets Alla Hjärtansdag skulle bli deras första tillsammans. Det lilla tråkiga var att min bror, innan de blev tillsammans, hade bokat en resa till Thailand under februarimånad. Därmed blev det att de spenderade dagen separerade. Förutom via Skype.

Det min brors flickvän inte visste var att han hade fixat en överraskning. Så igår mötte en vän till min bror upp med min brors flickvän och gav henne en bukett rosor och ett paket till henne. Då har min bror fixat en liten tavla där han har klistrat ihop ett par bilder på dem och ramat in. Så man kan säga att det var ett bud direkt från Thailand.

Och hela grejen med den här historian är att jag tycker att det var så otroligt gulligt. Hans flickvän är en hopplös romantiker och min bror är romantisk av sig.

Jag önskar att jag själv kommer finna någon i en snar framtid som jag också får visa uppskattning och kärlek till. Det är lite tabu att säga sånt, eftersom man ska ta dagarna som det kommer, inte tänka på sånt där för Personen i ditt liv dyker upp när du minst anar det och yada yada yada. Men jag vill verkligen och ibland får man väl vara jägaren istället :-) 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter ungefär tre år träffade jag på A igen. På riktigt den här gången, ingen wannabe. Jag vet inte om ni vet, men jag berättade för honom för tre år sen att jag var intresserad av honom. Något som tydligen sitter kvar i hans minne, eftersom han flin...

Var på minnesstund idag. Har bara träffat din mor två gånger, så artigt sade jag mitt namn och att jag beklagade sorgen. Hon tog mig i sin famn, kramade om och viskade i mitt öra "jag vet vem du är, han älskade dig väldigt mycket".Sorg. Saknad. Smärt...

Jag kommer aldrig, någonsin, att få träffa dig igen. 

Vaknade imorse och kände mig så otroligt ihålig. Det tog mig fem sekunder innan verkligheten slog till mig i ansiktet. Jag kan inte förstå. Jag vet inte om jag vill förstå. Den tomhet du lämnade efter dig, gör så fruktansvärt ont. Ingen kommer någons...

Igår ringde upp en person för att fråga om jag ville gå på jobbintervju på onsdag (imorgon). Jag blev helt ivrig att jag inte är säker på tiden. Antingen sa hon halv tio eller tio och tretti. Fan. Så, ja, antingen ringer jag upp idag för att extrache...